Proana Vs Fitspo

 

inte haft tid för att blogga på ett tag av flera olika anledningar, det har varit ganska stressigt o bråkigt hemma så jag har heller inte tänkt mycket på min mat. Det har varit väldigt mycket i mitt liv på sistone sen i sommras.

 

I sommras så började jag hänga med en kille, vi hade kul tillsammans, han lärde mig köra motorcykel, han har en stor tung motorcykel och jag trodde aldrig jag faktist skulle lära mig köra den just för att den är så stor o tung när man står still men den är lätt o styra medans man kör, Vi hängde väldigt mycket den sommaren och han gjorde alltid vad som helst för att göra mig "glad" både bra och dumma saker som att skaffa mig en rikigt pistol med ljuddämpre som han hade lånat utav någon för att visa mig och lära mig, han ville att vi skulle skjuta i skogen oxå. Det vara för att han visste att det va något jag ville prova på. Vi gjorde mycket tillsammans i sommras och bada mycket. Han visste hur jag va och vi va tillsammans men han ville mer, han ville att jag skulle flytta in hos honom och att vi skulle leva tillsammans o så småningom ha barn tillsammans men jag va inte redo för det. För ca 3-4 veckor sen fria han till mig och jag blev osäker men sa ja tillslut, Allt va bra i början och vi hade innan dess börjat skolan tillsammans, jag har ju inte gått i skola förut så för mig att börja gå igen va tufft speciellt men för min del så ville jag vara där denhär gången eftersom jag vet och jag har en plan till vad jag vill jobba med vilket jag inte haft förut, det är det som motiverar mig även om jag ligger långt efter. Jag vill jobba med mord, mordutredare typ kriminolog eller något sånt, polis inom grova brott kanske. jag är osäker på titeln men alltså att jobba med mordutredningar och sånt, för er som följt mig tidigare vet kanske varför men det är så att min kusin blev mördad för några år sen och det är något jag inte riktigt kan komma över och vill att de som begår sånna brott åker fast, får åtminstone betala för sina handlingar. 

 

Någon vecka efter att jag o dendär killen blev förlovade så började han betee sig konstigt, blev svartsjuk väldigt lätt, sa åt mig att inte prata med andra killar, blev misstänksam mot mig och kunde tex säga åt mig om någon annan lille kollade in mig att det va mitt fel pga hur jag va klädd och att jag jämt va för snygg, att jag inte ska komma till skolan uppklädd som om jag ska gå på fest vilket jag aldrig är, Jag har alltid lätt smink på mig, bara foundation, solkysst puder och mascara, alltid. Har aldrig läppstift eller eyeliner eller något mer. Har alltid på mig antingen slitna jeans, skinnbyxor eller jeansshorts med svarta strumpbyxor, alltid helt vanliga tröjor och alltid olika skinnjackor eller min vinterjacka som är en kort jacka. Alltid samma skor och aldrig några extra smycken än dom örhängerna jag har 24/7 som ligger längst upp i örat som en öronpiercing och alltid samma guldhalsband jag har på mig hela tiden sen jag fick den utav mina föräldrar så aldrig några extra smycken eller naggelack ens utav väldigt sällan ifall jag har nagellack eller lösnaglar så jag är med andra ord helt normal. Det är det att han kan tycka mina kläder är för tighta och att jag borde ha på mig lösa kläder som tex mjukisbyxor eller lösa jeans istället för skinnyfit men det pssar ju inte mig eftersom jag är såpass smal så har jag sånt ser det ut som om jag har på mig någon annans kläder. dessutom är det bara min klädstil och han visste hur jag går klädd sen början. Han kan tycka mina tröjor är för öppna och att han inte vill att jag ska ha jeansshort trotts att vi hängde hela sommaren. Han vet hur jag är sen start med andra ord och ändå hade han helt plötsligt från ingenstans fått problem med det och sa att ändrar jag inte på mig så kommer det vara mitt fel att han slår någon annan. 

 

Han började bli kontrollerande, sa att jag inte får ta av mig jackan eller knäppa upp den och där fick jag nog, det va för någon vecka sen, sa att det va slut och då började han ändra sig, sa att det va okej att jag hade på mig vad jag ville och att jag skulle ge honom en chans till och få se att han skulle ändra sig, att han inte skulle lägga sig i vad jag hade på mig. Gav honom en chans till då och efter skolan påväg hem i bussen så blev det väldigt varmt för solen sken in genom fönstret och jag hade då en skinnjacka som har päls på insidan. Så jag skulle knäppa upp den och ta av mig den o då blev han arg på mig o drog den o sa argt typ knäpp upp den vill du att alla ska se din bröstkorg eller och då hade jag ändå en långärmad bra tröja som inte va så öppen. 

 

Efter det sa jag att det inte skulle funka och han börja säga elaka saker o han bara jag vill egentligen inte säga något till dig men ska säga det ändå, och så påstog han att jag kollar in andra killar för att jag vill vara med andra killar samtidigt och att jag vill att andra ska "titta på mig" och att han har sett att jag flörtat med andra killar och att jag kollar in andra killar och att jag gjort det flera gånger och han bara "du vet väll att det inte är ok att vara otrogen" Jag blev så chockad o arg att jag börja skrika åt honom i bussen. Jag va så sjukt chockad och bad honom säga en enda gång då jag flörtat med någon eller "kollat in" någon kille och han bara massor med gånger! och jag kunde inte tro mina öron.. För mig blev det så att han va helt vansinnigt galen för det har aaaaldrig hänt, Jag har aaaldrig kollat in andra killar eller flörtat med någon, en kille hade frågat om jag ville gå ut med honom vilket han fått reda på eftersom det va en kille i skolan o då sa jag att nej jag är upptagen men har lixom aaldrig alltså det han sa va helt sjukt i mina öron vilket jag sa och då sa jag att nu är jag 200% säker att vi inte kommer funka om du tror så om mig och jag blev arg o ledsen, han följde efter mig efter att jag steg av bussen o försökte hålla fast i mig, prata med mig men jag va så galet arg o sa att han kunde glömma att det någonsin varit något och att han va helt galen som sa sådär. 

 

När han såg hur jag reagerade började han ändra på det han sa och då sa han att han inte alls tror sådär utan att han försökte få mig att ändra på mig genom att säga så, ändra på min klädstil och att jag inte ska va så trevlig eller le mot andra killar, för mig det låter sjukt, går jag in i ett klassrum där jag är med samma människor flera dagar i veckan o några timmar om dagen kan man inte gå in o sätta sig utan att säga hej! alltså det är bara konstigt! 

 

Vi bråka och jag blev väldigt sårad för jag visste inte vad jag skulle tro längre, om jag skulle tro på att han försökte manipulera mig eller om han bara ändrade sig plötsligt när han insåg att han skulle förlora mig genom det han sa? va det så han verkligen kände? vet inte än idag men vad är värst lixom? är det inte lika illa oavsett om han verkligen trodde så eller om han bara sa så för att försöka ändra på mig? Han säger att han älskar mig för den jag är, att han älskade mig även om han visste hur min klädstil va sen början och att han inte ska lägga sig i mer. Det va för ungefär en vecka en eller mer nu, en vecka o en dag. Sen dess har jag slutat gå till skolan för att undvika honom, gick dit i måndags sist med honom för hade försökt ge honom en till chans men det va inte så bekvämt, jag har förlåtit honom som person men jag litar inte på honom och han har hela veckan försökt be mig om en till chans, kommit varje dag med blommor o choklad, bett om ursäkt, kallat sig för en idiot och att han ska ändra på sig o vara hur jag än vill att han ska vara. men det är inte första gången han sagt så, han sumpa sin andra chans samma dag som han fick den och det va först igår han acceptera att det va slut och att jag inte klarar av att ge honom en till chans ändå ringde han mig igen när han hade kommit hem och sagt att han är ledsen och att vi hade det så bra innan. Sista gångerna vi hade sex så hade vi oskyddat sex och då såg han ändå till så han inte "kom" i mig och vi lixom fortsatte flera gånger emellanåt och nu sist igår sa han att han kan ha kommit i mig ändå och att det finns en risk eller som han sa en chans att jag kan vara gravid och att jag i så fall inte får bästemma själv vad jag vill göra. för han fråga om jag skulle behålla då ifall det va en chans o jag bara nej jag är inte orolig för skulle ändå inte behålla ifall att och då blev han upprörd o bara "ska du mörda en bebis" och jag bara det är ju inget då och jag är inte ens gravid är helt säker. fick tyst på honom men tillslut sa han att är det något får inte jag bästemma själv och att han vill ha en chans att uppfostra ungen.. han måste va galen eller något.. vi bästemde oss för att bara vara vänner igår men känns som om det är bara hans försök att vara mer än vänner. 

 

Samtidigt så har jag träffat någon ny, en kille som är sjukt annorlunda, som vet allt, som jag kan prata med om allt, vi skriver mycket hela dagarna, första vi gör på morgonen och sista vi gör på kvällen. vi tränar på samma gym oxå och han känner mitt x, vi träffades på tinder så det va egentligen bara en slump men han är så annorlunda. Han vet precis allt om mig, min ätstörning, allt och ändå gillar han mig vi har något speciellt kan jag känna oavsett om vi blir mer än vänner eller inte. Han är speciell och han har ärlighet i ett förhållande som något väldigt viktigt och jag verkligen älskar det vi har, att vi kan skoja o prata om allt, enligt honom kan han va väldigt öppen med mig och jag vet mer om honom än vad alla andra han känner gör. 

 

Mina föräldrar eller min mamma förstår mig inte riktigt och vill att jag ska ge mitt x en ny chans, han är väldigt charmig men hon vet inte allt om honom. Jag kan inte fatta att han betett sig så men mamma säger typ att han är bara 26, ge honom en chans och då vet hon ungefär 90% av allt som hänt. 

 

kan inte fatta att han försökte ens med detdär sista och han lyckades faktist göra mig orolig för att vara gravid för helt ärligt vet jag inte vad jag då skulle göra och inte meningen att jag ska få min mens förrän om 1 vecka till ungefär. 

 

Andra grejer jag vart upptagen med är teorin, fick godkänt på det i onsdags! nu har jag bara uppkörningen kvar och jag har mitt körkort! min uppkörning är 6 oktober och tog en körlektion förrigår med en som skulle bedömma mig och enligt henne har jag bra kontroll på bilen, bra på att manövrera, har koll på allt, backar bra men har lite grejer jag måste tänka på tex inte stanna i ett övergångsställe eller cykelbana, att kunna backparkera vilket jag aldrig gjort förut så va första gången men är bra på allt annat. Varit förkyld oxå men tänkt försöka ta några lektioner till med henne innan min uppkörning. dock har jag ju egen bil och min bil är väldigt stor, det är en mercides som är väldigt lång o bred, när jag kör med deras bilar känns det som om jag kör en trång liten bil så när jag ska tex backa in i en prkeringsplats mellan två bilar kan jag inte göra så som hon visa mig för min bil är så långbaktill. Att köra min bil känns som att köra en båt i jämförelse till skolans och trafikverkets bilar. 

 

Gå ner i vikt har jag tänkt vörja fokusera på först efter jag blivit frisk och eventuellt fått mitt körkort, att hoppa över måltider o fokusera på uppkörning är inte lätt för då måste man va 100% fokuserad, när jag kör vanligt hemma så kör jag mer som jag vill.